Helenas skafferi

Jag har lärt mig att dricka te i år. Började med enbart röda teer, men har nu avancerat så att det mesta går ner, men helst inte vanligt svart utan smak. Ett fantastiskt framsteg och något jag är väldigt glad över. Detta har dock resulterat i både bra och dåliga köp. En enkel slutsats är att billigt te väldigt sällan är gott te. Igår hittade jag Kobbs Blåbärslycka på Konsum. Luktade fantastiskt redan från påsen och smakar också alldeles utmärkt.

Vi fortsätter på temat rotsaker och igår serverades detta till middag på casa lövgatan. De var lite svårstekta, ville gärna rinna ut, men resultatet blev lyckat. Tillbehören: kantareller, feta, tomat, hackad rödlök, kapris och gräddfil var riktigt riktigt bra. Jag misstänker att det är det som kallas att smaker gifter sig med varandra. När jag stekte blev det dock bara sex stycken rakor, blev kanske lite mycket till oss två, men hade varit lite lite till tre. Gott hur som helst!

E har slitit och varit grymt duktig med jobben på sistone. Detta tyckte jag förtjänade lite uppmärksamhet. Därför blev det en sen tre-rätters i måndags kväll. Till förrätt serverades räksmörgås (rostat bröd, lätt majonäs, skalade räkor o lite citron) med varsitt glas mousserande. Varmrätten bestod av ungsrostade rotsaker (potatis, kålrot, palsternacka, morot och rödbeta) med stekt (förmarinerad) fläskkarré skuren i skivor efter stekningen och varsitt glas rött. Till efterrätt blev det varsin kula Mapel walnut toppad med en halv valnötskärna. Inte dumt, inte dumt alls. Maten, bortsett från glassen var sånt vi hade hemma och vinet köpte jag i piccolo- och halv-flaskor på systemet. En sen vardagskväll som man ändå vill förgylla lite räcker det bra, knappt halva halvflaskan med rödvin är fortfarande kvar.

Den riktiga helgkänslan infinner sig ju inte lika bra när man inte får vara hemma och bara vara. Därför blev det förlängd helg till och med frukost i morse. Lungt, skönt och trevligt! Till frukost blev det nybakade scones. Jag utgick från Vår kokboks recept och gjorde en halv sats med hälften vete- och hälften grahamsmjöl, kompletterade med en ordentlig hög linfrö och ett rivet äpple. Saftigt och gott blev det! O'boy sugarfree till det (den har stått bortglömd i skåpet länge...). En bra start på veckan!

Tidigt, tidigt i lördags morse bar det av. Efter 1½ timme i buss var vi framme på Solbacka.  Studentambassadörsinternat innebär många nya ansikten och en del gamla bekanta. Trevligt att få träffa F igen. Vi jobbade ett halvår tillsammans på studentkåren, men har knappt setts sen dess. Lördagen innebar mycket lära-känna-varandra och mycket repetition om man varit med ett par år. Men det var helt okej ändå och jag tror att jag kan vara nöjd med presentationen som M och jag höll för att visa hur vi brukar jobba. Trivs med att stå framför folk helt enkelt... Sammarbetsbanan funkade bra, trots att det blev repris från ifjol - jag gillar sådana övningar. Maten funkade, men det var inget speciellt. Frukostbuffén var som frukostbufféer ska vara, utan att vara alltför mycket. På söndagen fick vi sex timmar med kommunikationsutbildning, nyttigt och inte alltför mycket gammal skåpmat. På eftermiddagen bar det hem med bussen genom ett fantastiskt höstfint landskap. Min gamla åksjuka gjorde sig dock påmind, men från längst fram i bussen ser man ju rätt bra ;-) Sammanfattningsvis bra att vara borta, men som vanligt skönt att komma hem!
På kvällen ringde systeryster och bjöd in sig på middag, trevligt!

Återträff / AW / middag med mina gamla kursare på Sjätte tunnan i Gamla stan nu ikväll. Väldigt roligt att träffa gänget igen, det blir rätt lång tid mellan gångerna nuförtiden. Nästan "alla" var med, väldigt trevligt blev det. Restaurangen ligger i gamla källarvalv och har medeltidstema. Var där en gång på kårtiden och då åt vi nog någon av menyerna (gillena), trevligt om man är många och kanske framförallt om någon annan betalar. Idag kände vi nog alla, trots att de flesta börjat jobba och tjäna pengar, att en vanlig huvudrätt passade bättre. För min, och ganska många andras, del blev det inbakad lax. E delade en fasan med den andra E och några revbensspjäll slank också in. Man får en bastant kniv, en sked och något som mest påminner om ett grillspett att äta med, snyggare än praktiskt. Det hela smakade bra, men det är väl kanske inte direkt stället man hänger på varje vecka - blir nog lätt lite tjatigt. Skulle tro att kvällens höjdpunkt mat- /dryckesmässigt var klosterölen som E drack. Dels var den god (tyckte till och med jag det lilla jag smakade!) och dels så kom den väl faktiskt från ett "riktigt" kloster där de fortfarande bryggde ölen för sin egen skull. Man kunde bara köpa ett visst antal flaskor om året och tydligen gick den bara att köpa på några få restauranger i Sverige (och några andra runt om i världen). Tur att den var god förresten, vad annars kan man förvänta sig när en flaska öl kostar 89 kronor!
Packdags nu. Imorgon bär det av på kurs till det här stället. Trevlig helg!

Kom på att det hösten nog får mig lite extra mycket på sopphumör. Kan ju alltid försöka skylla på det ;-)
Dagens lunch utgår från en gammal favorit, en röd linssoppa som Anna Bergenström komponerat från början. Jag har lagat den mycket, inte minst de första åren när jag hade flyttat hemifrån. Dock tillhör den inte E:s favoriter varför den nu lever sitt liv lite i skymundan. Som de flesta soppor går den utmärkt att variera. Idag tog jag det här:



Röd linssoppa (1 stor portion)

1 dl röd linser (torra)
1 charlottenlök (eller 1/4 gul lök)
1 potatis
4-5 dl vatten
1 buljongtärning
1 klick tomatpuré
lite paprikapulver
lite timjan
lite svartpeppar

Till servering: Citron att pressa över och en halv hackad tomat att blanda i.

Gör så här: Skölj linserna. Hacka löken och fräs den i oljan i en kastrull. Skala och tärna potatisen. Pudra lite paprikapulver över löken och tillsätt därefter övriga ingredienser. Låt koka upp och koka sen på svag värme under lock tills allt är mosigt, kanske 10-15 minuter. Smaka av. Servera med en hög hackad tomat (gärna utan kärnor) som topping och pressa lite citron över alltihop (viktigt gör mycket för smaken!). En smörgås till och du håller dig mätt länge!

Jag ska på födelsedagskalas ikväll, E&F fyller 22. Det ryktas om att en av mina absoluta favoriter, prinsesstårtan, kommer att serveras. När jag var liten (läs 4-5 år) ville jag ha prinsesstårta när jag fyllde år (E&F vill tydligen det fortfarande, inte mig emot ;-)). Det konstiga var att jag inte tyckte om grädde och inte var särskilt förtjust i sockerkaka, men prinsesstårta skulle det vara ändå. På något sätt vägde marsipanen och möjligen vaniljkrämen upp det hela.

När vi är på familjens landställe sker det då och då en liten tur till Norrtälje ett par mil bort. När jag var liten var besöken på landet mer frekventa (de flesta helger) och således även Norrtäljeturerna. När man är i Norrtälje ska man fika på Tösses. Detta konditori ligger i ett rosa hus på Sjötullsgatan.

När jag vuxit ifrån att det bäst med att vara där var att man kunde kasta bitar av sin fralla till fåglarna (jag tror att de köpte både kanelbulle och fralla till mig då) så blev prinsessbakelsen tillsammans med marsipanpolarn dammsugarn (punchrullen) en riktig favorit. Var man där tidigt på förmiddagen var det nämligen inte säkert att man fick en bakelse, då blev dammsugarn ett bra substitut. Riktigt lika galen som den här killen har jag dock aldrig blivit i dem, även om de fortfarande är en favorit.

Tösses fick viss konkurens när En liten smula öppnade och dessutom fick pris. Den gången jag var där var det visserligen fantastiskt goda bakverk, men man fick vänta länge och det var inte billigt alls. Efter några besök har familjen helt enkelt återgått till Tösses för lördagsfikat. Vi trivs med det klassiska konditoriet utan krusiduller!

Hemmajobbande idag för oss båda, lugnt och skönt. Trevligt att få matpyssla lite mitt på dagen också. Kylskåpet är fyllt av rotsaker av olika slag, så det blev pytt. Att pytta råa rotsaker kräver ganska mycket tid/tålamod men blir gott!

Rotsakspytt (2-3 portioner)
150 g kålrot
1-2 potatisar
1-2 morötter
1-2 palsternackor
1 gul lök
1 msk rapsolja
100 g falukorv

Skär allt i ganska små bitar/tärningar. Stek rotsakerna & löken i oljan riktigt långsamt. När det är nästan mjukt får korvbitarna också steka med en stund. Servera med stekt ägg, saltgurka och dijonsenap eller vad just du tycker passar till pytt-i-panna.

Jag läser gärna kommentarer i bloggen, när ni inte skriver får jag nöja mig med statistiken över antalet besökare - inte jättemånga, men alltid några som läser, kul!

Om du som läser har någon god gryta på lager så är den mer än välkommen!

Är det någon där ute som har ett bra recept på vad man kan göra med kycklinghjärtan så vore det också kul, jag skulle gärna vilja prova!

Med mycket lunchgryta, bröd och en skvätt glögg i magen var inte en stor söndagsmiddag det vi längtade mest efter när det blev mörkt (eller kanske snarare mörkare, mörkt har det väl varit hela dagen). Men äta bör man och allt det där... Min egen mackmakare drog igång smörgåsgrillen. Själv exprimenterade jag lite med rättika, men det måste ske vidare experiment innan de får komma upp här tror jag. Till min lilla experimenträtt serverades två goda varma mackor:

Varm macka 1: ost, charlottenlök, bacon och svartpepparsås.
Varm macka 2: mozarella, tomat och oliver.

Framför tv:n och med ett glas öl/cider (brittisk idag) blev det ett utmärkt söndagskvällsmål!

Under helgen har det varit tema städa här hemma. Trist men nödvändigt. Detta resulterade bland annat i en förflyttning av vinförrådet och en botanisering bland ett gäng kvarglömda glögg-slattar. Så på seneftermiddagen när regnet piskade mot fönstret och vi höll på att ta tag i disken blev det säsongspremiär. Det vi drack var dock vällagrat, Blossa 06. Fortfarande riktigt god och synd att den snart är slut. Med en liten kopp glögg i handen kändes höstens rusk inte fullt så trist.
[Bild lånad från vinguiden.com]

Vi hade E:s bror, svägerska och brorson över på lunch idag. Vi har sagt att vi ska öva lite på grytor nu när det är höst och det här blev första tillfället. Vi föll för ett recept i Barbro Lönnegrens bok 100 grytor & gratänger med fläskkött, chorizo, tomat, morot, lök, stora vita bönor och örtkryddor. Grytkoket inleddes igår och avslutades idag (och under natten var vi tacksamma för vårt extra kylskåp - balkongen) och gav mersmak. Skapelsen serverades, passande med tanke på var vi bor, med ett stort nybakat Råsunda special, ett "Anna Bergenström"-bröd. Jag gör det helst med solrosfrön i degen och vallmo- och sesam-dito ovanpå. Till efterrätt blev det "Fransk äppelkaka" ur Vår kokbok serverad med vaniljvisp. Så länge man får sitta inne och äta gott är ju riktigt höstruskväder inte så dumt!

Igår var det ju kanelbullens dag. E var ute och köpte kanelbullar och frallor redan ganska tidigt som sedan avnjöts till frukost. Vi har ett litet bageri bara hundra meter hemifrån som öppnar 7 på lördagar, då och då unnar vi oss frukostbröd därifrån och igår alltså även kanelbullar. Kanelbulle och ett glas kall mjölk, inte dumt alls! En bra början på en dag som i efterhand kan ses som en "vanlig simpel svensk mat"-dag. Sånt tycker vi båda om, men det är lätt att det glöms bort.

Till lunch serverades det radhusbiff (ett ord jag fick lära mig av någon av kollegorna när jag först jobbade på hemtjänsten som 18-åring), alltså blodpudding med lingonsylt och varsin morot. Det är väl en rätt som delar svenska folket, både E och jag tycker att den är helt okej och köper det då och då, men inte ofta. När jag var liten och vi bodde utomlands var det en av de sakerna som de som reste från Sverige (eller åtminstone mormor & morfar) fick ha med sig så vi fick det då och då. Inte illa när ett paket för mindre än en tia (och säkerligen ännu billigare för 20 år sedan) kan bli lyx. Under min uppväxt har blodpudding också varit ända gången, förutom till frukost, då vi druckit apelsinjos till. Igår erbjöd kylskåpet dock ingen sådan.

För att toppa det hela blev det kokt korv och potatismos till middag. Jag blev sugen på potatismos redan i tisdags när jag insåg att vinterpotatisen kommit. Igår avnjöts moset med kokt wienerkorv, senap och (cross-over) tomat- och mozarellasallad. Utmärkt gott, bara lite smolk i bägaren och det var att den starka svenska senapen var slut fast flaskan fått bo kvar i kylen. Det fanns vanlig senap och den andra står nu på inköpslistan!

Kanske var det här någonstans mina matimprovisationer började, även om syteryster säkert skulle påstå att det var med en (hemsk?) dressing gjord på söt svensk senap någon gång i mitten av 90-talet. Svaret ligger troligen någonstans däremellan. Hur som har olika varianter av fisksoppor/grytor blivit något jag gärna lagar. De smakar, som E brukar säga, aldrig lika från en gång till en annan men gott brukar det bli! Receptskisser över olika varianter kommer säkerligen dyka upp här framöver. Dagens lunch blev iaf såhär:

Fisksoppegryta (1 portion)
1 stor portion ratatouille (från frysen)
lite tomatpuré
2-3 dl vatten
½ fiskbuljongtärning
1 liten fiskfilé (detta var en djupfryst stillahavsfrlundra) skuren i bitar
10 skalade räkor (oskalde från frysen som fick tina)
1 msk lättmajonäs
1 msk kapris

Tina ratatouillen i en liten kastrull, tillsätt vatten och buljongtärning. Koka upp och lägg i fisken. Låt sjuda/koka ett par minuter. Häll upp i en tallrik och toppa med majonäs, räkor och kapris!

Jag är ingen ölälskare. Börjar väl komma till det stadiet att jag klarar av att dricka öl som är "snäll" i smaken om det sociala sammanhanget kräver det, men helst inte. Alltför söta drycker är jag heller ingen större fantast av, även om det finns undantag. Sommarens semester i Frankrike, framförallt Bretagne, fick mig dock att inse (även om jag visste det lite svagt...) att det finns ett alldeles utmärkt alternativ till ölen; den torra cidern, gärna fransk. Systembolagets utbud är begränsat, men det vi har testat är helt klart bra (även om jag inte är någon kännare...). Pröva du med! (inge alkoholhets här inte...) Crêpes är ju det "rätta" men i min mening funkar det utmärkt till betydligt fler saker, särskilt till småplock innan maten!

Igår hade vi varsin väldigt lång dag både E och jag. Frukosten (banangröt) intogs redan vid halv sju och sen följdes en enda lång kvalkvad av jobb, plugg, ideella engagemang, cykling, regn och en gemensam lunch. Jag trillade in hemma strax före 21 och E strax efter. Ingen hade ätit middag. Oftast äter vi betydligt tidigare än så. Jag rotade runt lite i kylen och det blev såhär:
Broccolisoppa med grönmögelost (ca 3 portioner)
lite olja att steka i
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
3 potatisar (helst mjölig)
Hela stammen och halva kronan av en stor broccoli
2 grönsaksbuljongtärningar
ca. 8 dl vatten
1 dl matlagningsgrädde
lite grönmögelost

Sätt på en kastrull på plattan och häll i oljan. Hacka löken och vitlöken och låt dem fräsa sig glansiga i oljan. Skala poatisen och skär i ganska små bitar. Gör samma sak med stammen från broccolin. Plocka bort någon halvdeciliter av små broccolibuketter och lägg åt sidan så länge. Dela resten av broccolin i ganska små buketter. Häll i vatten i kastrullen och tillsätt buljongtärningar, potatis och all broccoli utom de små buketterna. Låt koka under lock tills det är mjukt, max 10 minuter. När grönsakerna är mjuka så ska soppan mixas. Häll därefter i grädden och de små broccolibuketterna och koka upp. Smula därefter ner osten i soppan och servera!

Vi åt med varsin rostad brödskiva med ½ mosad avokado och örtsalt, typ världens bästa smörgås!